Sjukdomsförloppet vid schizofreni

En psykos föregås ofta av en förebådandefas, även kallad prodromalfas, som kan pågå i veckor, månader eller ibland år. Symtom som kan uppstå under den här perioden är:

• Humörsvängningar, irritation, oro och vredesutbrott, som är svåra för omgivningen att förstå
• Ifrågasättande av vardagliga saker såsom varför existerar jag eller varför bor just jag på den här adressen?
• Förändringar och problem med att urskilja vad som är den egna inre världen och vad som är den yttre världen, vad som är fantasier och föreställningar och vad som är fakta och verklighet. Detta leder ofta till att man blir misstänksam, tillbakadragen eller isolerar sig.  

Vissa kan också uppleva intensivare syn- och hörselintryck i form av skarpare färger och ljud eller korta stopp i tankarna.

Hur kan detta upplevas av anhöriga?

Många anhöriga beskriver att de har fått sämre kontakt, förstår allt mindre av vad som händer och att personen blir alltmer inbunden. Om man ställer vanliga frågor kan man bli avsnäst eller inte få något svar överhuvudtaget och en vanlig uppmaning kan leda till ett vredesutbrott. Personen vänder ofta på dygnsrytmen, spelar musik på hög ljudnivå eller blir uppslukad framför datorn, vilket också kan leda till misskötsel av skola eller arbete. Det är viktigt att veta att många av dessa besvär kan likna besvären som uppkommer under en vanlig tonårings utveckling som inte leder till insjuknande i psykos eller schizofreni.

Prepsykotiskt tillstånd

Att vara prepsykotisk innebär att man har svårare att tolka och förstå upplevelser. Alla känslor blir starkare. Man får ett ändrat tankeflöde och man får ett nytt sätt att finna ord. Då börjar man undra vad som händer inombords. Den kan gå över snabbt men kan också pågå i flera veckor.

Omvärlden upplevs som förändrad och alltmer hotande exempelvis genom att:

• Den tidigare vänliga grannen börjar upplevas som ett hot eller en ond människa
• Man förstår allt mindre vad som sägs i skolan eller på arbetet, man anar skrämmande avsikter i det som sker exempelvis; är man utsatt för en teater?
• Man tycker att andra pratar om en och säger elaka saker bakom ryggen
• Man kan höra en röst inuti huvudet, vilket upplevs så skrämmande att man tror att man håller på att bli galen
• En inre katastrofkänsla leder till stigande ångest, vilket man försöker dämpa genom att spela hög musik, ofta på natten
• Mathållningen fungerar allt sämre
• Den totala upptagenheten av de egna fantasierna växlar med stunder av kritisk förtvivlan
• Anklagelser och våld mot andra kan förekomma.

Hur kan detta upplevas av anhöriga?

Många anhöriga beskriver att sömnbehovet avtar eller att dygnsrytmen ändras. Istället för att sova kan den drabbade vara uppe på natten och spela hög musik, eftersom detta verkar dämpa ångesten, som kan vara extra svår då. Matvanorna blir ofta dåliga. Den sjuka kan låta bli att äta på flera dagar. En större upptagenhet kring det som händer inom personen blir alltmer laddad. Anhöriga kan få uppleva omotiverade anklagelser, aggressionsutbrott eller fantasier om att medverka i någon komplott mot den sjuka. Under den här perioden kan det märkas att den drabbades energi nu helt och hållet går åt till att överleva allt detta jobbiga. Här är det viktigt att söka hjälp, eftersom den sjuka fortfarande är motiverad att kämpa.

Psykotiskt tillstånd

I nästa tillstånd kan man säga att psykosen har tagit över kontrollen, det vill säga att personen själv har tappat kontrollen över verkligheten. Man har inte möjlighet att skärma av sig. En person som blir psykotisk blir ”hudlös”, allt går rätt in utan att man har möjlighet att skärma av sig. Alla känslor kommer upp till ytan och man blir så mycket mer av sig själv. Inne i psykosen finns fruktansvärda känslor och ångest hos en del personer.

Detta tillstånd innebär att den drabbades misstänksamhet tilltar, exempelvis genom att han tror att han är förföljd av CIA och letar efter avlyssningsapparater i bostaden. Tidningar och tv är fulla av budskap som först nu blir helt tydliga för den drabbade. Han upplever sig kontrollerad av grannar och har telepatiska förbindelser med omvärlden. Den drabbade är nu i en fantasivärld. Det onda är mäktigt och måste bekämpas och order kan komma att den drabbade måste tänka vissa tankar eller utföra vissa handlingar, exempelvis gå ut sommarklädd fast det är minusgrader ute. Man kan då uppleva en fridfullhet och värme, trots kylan.

Den sjuka har nu fått en ny förståelse och insikt. Tecken på detta kan vara att personen börjar tolka olika saker. Exempelvis kan nu bilars registreringsskyltar bli begripliga och AUP står för ”Akut utryckande polis”. Dessa tolkningar är snabba och verkar helt logiska i den drabbades perspektiv. Det är vanligt att den drabbade här också kan höra en röst som återkommer och kommenterar ens handlingar på ett retfullt och föraktfullt sätt.

Det förekommer att den sjuke kastar ut sina möbler från lägenheten, är hotfull mot anhöriga eller grannar eller att han isolerar sig och att man fruktar för hans liv. I detta läge kan det vara för sent att söka hjälp frivilligt, i stället kan det bli aktuellt med läkarbedömning för tvångsintagning på psykiatrisk klinik med hjälp av polis. Väl inne på den psykiatriska avdelningen protesterar ofta den sjuke mot medicineringen, eftersom det upplevs som ett sätt att påverka personens hjärna. Rädslan finns att man aldrig kommer ut från avdelningen igen och det inre kaoset gör att man vägrar att gå med på personalens och anhörigas önskningar och krav. Till situationen hör också att den drabbade ser sig som frisk och missförstådd.

På väg att återhämta sig

Funderingar finns ofta hur länge psykosen kan vara. Den kan pågå i veckor eller månader innan personen får ett normalt tänkande igen. Ofta pendlar personen fram och tillbaka mellan psykosen och det normala under denna period. De psykotiska föreställningarna kan börja ifrågasättas och spelar med tiden allt mindre roll.

Återhämtning

När medicinen börjar verka återhämtar sig den drabbade och verkligheten tar mer överhand och tankar och beteende kan börja återgå till det vanliga igen, men rester av psykosen finns kvar. Medicinering bör därför kvarstå för att förhindra återfall. Andra vikiga faktorer för återhämtning är psykiatrisk omvårdnad, anhörigas stöd och kommunala insatser. Erfarenheten av att ha varit psykotisk kan upplevas plågsam, oroande och skrämmande och personen kan oroa sig över risken att återinsjukna.

Framtidsutsikter

Att drabbas av sjukdomen schizofreni innebär en stor påfrestning för den drabbade, dennes familj och andra närstående. Detta innebär ofta en förändrad livsstil. Men om samhällets olika instanser tidigt hjälper till med arbete, sysselsättning, boende samt medicinskt och psykologiskt stöd ökar möjligheten till bättre livskvalitet. Flera faktorer gynnar en god prognos: snabbt förlopp och högre ålder vid insjuknandet, kort sjukdomsperiod, goda sociala relationer, god och snabb effekt vid medicinering och fortsatt medicinering för att förebygga återfall i psykos.

Det är viktigt att komma ihåg att alla inte får långvariga funktionsnedsättningar utan cirka 1/3 av de som drabbas tillfrisknar inom ett år, särskilt de som har haft ett snabbt insjuknande och utan föregående funktionsnedsättning. Cirka 1/3 får mindre eller större funktionsnedsättningar under större delen av sitt liv, därför är det av särskilt stor vikt med individuellt behovsanpassad behandling och stöd för att kunna leva ett tillfredsställande liv.

Cirka 1/3 kommer att få återkommande episoder av allvarliga och besvärande symtom men däremellan må bättre eller till och med helt bra. För dessa är effektiv och långsiktig återfallsförebyggande behandling särskilt viktigt.