Psykologisk behandling och sociala stödinsatserUtöver antipsykotisk läkemedelsbehandling är psykologisk behandling, integrerade behandlingsmetoder inklusive krisintervention och stödinsatser viktiga för att personer med schizofreni ska få hjälp med de svårigheter många har i sitt dagliga liv. Genom ökad kunskap om psykosens orsaker, uttrycksformer och dess behandling ökar chanserna för tillfrisknande. Därför bör patienter och anhöriga erbjudas så kallad anhörigutbildning. Dessutom har patienterna ofta nytta av ren psykoterapeutisk behandling. I denna får man hjälp att tolka sina upplevelser, hantera känslor, öka självinsikten för att på så vis bättre hantera sina problem. Vid schizofreni används i första hand kognitiv beteendeterapi (KBT), samt stödjande och jagstärkande terapi. Svårigheter att knyta an till andra personer kan vara svårt för många personer med schizofreni. Det är därför viktigt patienten får möjlighet att skapa relationer till personer som han eller hon har förtroende för och tillit till. Personen måste kunna vara pålitlig och stödjande utan att ställa för höga krav, men inte heller vara kravlös då detta kan uppfattas som brist på intresse. Att bygga upp en bärande relation tar tid för alla människor och för personer med schizofreni kan detta ta ännu längre tid. Det blir därför viktigt med kontinuitet i relationerna. Det är viktigt att patienterna blir tagna på allvar, blir sedda och bemötta med respekt. Att all behandling sker med patientens delaktighet och att patientens resurser tas tillvara. Att förmedla hopp, ha ett engagemang, förmåga till empati och se till varje persons möjligheter att utvecklas är också är också viktiga faktorer som påverkar hälsan positivt.
Kognitiv beteendeterapi Behandlingen är problemfokuserad och går ut på att få hjälp med att förändra invanda mönster av tankar, känslor och beteenden. På detta sätt blir hallucinationer och vanföreställningar mindre skrämmande. Genom ett ömsesidigt samarbete hjälps terapeuten och patienten åt att hitta nya alternativa förhållningssätt. Arbetet utgår ifrån aktuella konkreta situationer där individen upplever sig ha problem. Behandlingen är strukturerad och målinriktad. Behandlaren ger hemuppgifter som ska utföras i individens hemmiljö. Det kan handla om vardagliga sysslor som städning, inköp och matlagning. Syftet är att patienten ska få kontroll över sitt liv. Behandlingen kan ske både individuellt och i grupp.
Jag-stärkande terapi Jag-stärkande terapi ger individen hjälp att klara sin vardagssituation med hjälp av stöd och uppmuntran från terapeuten. Målsättningen är att minska ångesten, få en mer realistisk uppfattning om sig själv, bättre verklighetsförankring och en ökad självständighet. Tillsammans identifierar individen och terapeuten problem och sätter upp mål för terapin, som sedan regelbundet följs upp. Samtalen är inriktade på praktiska vardagshändelser, där terapeuten ger råd, uppmuntran och hjälper till att hitta förklaringar.
Familjeintervention Idag är det vanligt att personer med schizofreni bor hemma hos sina föräldrar, men även de som bor ensamma har mycket kontakt med familjen. Forskning visar att patienten på ett genomgripande sätt påverkas av familjerelationerna. En viktig del i behandlingen är därför så kallad familjeintervention, som genom att stötta familjen, öka förståelsen för patientens beteende och öka kunskapen om sjukdomen, syftar till att förbättra relationerna till patienten. läs mer under anhörigutbildning Även patientens kunskap om sin sjukdom och förståelse för de anhörigas situation bidrar till förbättrade relationer och ökad trygghet läs mer under patientutbildning. Patienter vars familjer har fått stöd har färre och lindrigare symtom och kan ha ett mer aktivt och självständigt liv. En annan del i familjeinterventionen är handledning för patienter och närstående i deras hem, även kallat familjestöd. Detta kan innebära att terapeuten åker hem och hjälper familjen att lösa ett problem som rör sjukdomen och behandlingen. Fokus är riktat mot familjens resurser och möjligheter att hantera frågorna på bästa möjliga sätt. Kommunikation och problemlösning är centrala förmågor man arbetar med inom familjen, så att de så småningom själva vet vad de i den praktiska vardagen ska göra när problemet uppstår.
Krisintervention När någon i en familj insjuknar i schizofreni kan det innebära en akut kris för familjemedlemmarna. Det har ofta föregåtts av svåra situationer som har tärt på familjens krafter. Det viktigt med ett snabbt omhändertagande som omfattar hela familjen. Detta innebär att familjen i samtal ska ges möjlighet att ge sin version och få information om den planerade vården. Syftet med det första samtalet är att skapa en förtroendefull relation för fortsatt stöd och informationsutbyte.
Psykosociala insatser Många personer med schizofreni har svårigheter att utföra det man behöver i vardagen, på arbetet, i skolan, i bostaden, i relationer eller personlig vård. Genom sociala träningsprogram, kan patienten lära sig att hantera vardagssituationer som att åka buss, laga mat, städa sin lägenhet och förmedla sina känslor och behov till andra människor. Detta leder till en bättre social förmåga i vardagliga situationer.
Sociala stödinsatser Individuella stödinsatser kan behövas för att ta tillvara på intressen och resurser men även för att motverka social isolering samt ge dagarna struktur och ett meningsfullt innehåll. Insatserna kan variera men handlar ofta om:
|
|
