Styrande lagarLag om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128)(Källa: Claes Hollstedt) Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att svårt psykiskt sjuka kan bli intagna för vård mot sin vilja.
Du kan bara vårdas mot Din vilja om Du har en så kallad allvarlig psykisk störning som t.ex. psykos eller depression med självmordstankar. Vidare måste det vara nödvändigt med dygnet- runt vård på en psykiatrisk klinik – ingen annan lösning är möjlig. Det krävs också att Du motsätter Dig vården.
Intagning För att bli intagen enligt LPT krävs att en legitimerad läkare gör en särskild undersökning (intervju) och sedan utfärdar ett intyg som beskriver Din psykiska hälsa och varför tvångsvård är nödvändig (vårdintyg). När Du kommit till den psykiatriska kliniken måste chefsöverläkaren där (eller annan specialist) inom 24 timmar besluta om situationen kräver tvångsvård, alternativt att Du kvarstannar frivilligt eller går hem. Om chefsöverläkaren sedan anser att vården behöver utsträckas mer än fyra veckor kan han/hon hos länsrätten ansöka om fortsatt sluten psykiatrisk tvångsvård eller fortsatt öppen psykiatrisk tvångsvård.
Intervjun för att besluta om ett vårdintyg ska utfärdas kan, om det finns tillräckliga skäl, också den göras mot Din vilja. Polismyndigheten har skyldighet att hjälpa läkaren att få kontakt med Dig om det är nödvändigt.
Tvångsvård All psykiatrisk vård, frivillig eller enligt tvång, ska genomföras med de kvalitetskrav som anges i Hälso- och sjukvårdslagen och Yrkesverksamhetslagen, dvs. en god och säker vård som utförs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Vid tvångsvård kan dock patienten hindras från att lämna kliniken och i sista hand kan även behandling ges mot patientens vilja. Tvångsvårdens innehåll ska planeras tillsammans med patienten och om det inte är olämpligt med anhöriga, samt med socialtjänsten om behov finns.
Syftet med tvångsvården är att Du ska bli i stånd att medverka frivilligt till nödvändig vård och ta emot den hjälp som Du behöver. Tvångsvården ska alltid vara så kort tid som möjligt.
Dina rättigheter De ”frihetsberövande åtgärder” som Du kan utsättas för (intagningsbeslut, beslut om övergång från frivillig vård till tvångsvård, beslut om att avslå en önskan om utskrivning med mera kan alla av Dig överklagas hos länsrätten. Du har rätt till juridiskt biträde. Själva det medicinska/psykiatriska innehållet i vården kan kritiseras genom kontakt med Socialstyrelsen eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Bemötandefrågor kan anmälas till Patientnämnden. Kraven på information till Dig om dessa förhållanden, liksom allt annat som rör vården, är lika omfattande och självklar som vid frivillig vård. Du har även rätt att få en s.k. stödperson. Stödpersoner är lekmän, utsedda av Patientnämnden, och är till för att ge Dig socialt (inte juridiskt) och mänskligt stöd under tiden Du tvångsvårdas. Lag om rättspsykiatrisk vård (1991:1129)(Källa: Claes Hollstedt) Om ett en person begår ett brott under inflytande av en allvarlig psykisk störning, konstaterad vid en rättspsykiatrisk undersökning (RPU), kan en allmän domstol döma vederbörande till rättspsykiatrisk vård. Denna vård ges också på landstingets psykiatriska kliniker och har samma kvalitetskrav som övrig psykiatrisk vård. Vid allvarligare brott är det länsrätten som bestämmer vårdtidens längd, och vården kan så småningom övergå i öppen rättspsykiatrisk vård. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763)Målet för hälso- och sjukvårdslagen är att vården ska vara av god kvalitet och på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och ska i möjligaste mån genomföras i samråd med patienten. Patienten ska informeras om sitt hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds. Om inte patienten själv kan ta emot informationen ska/får informationen ges till anhöriga. Alla ska ha en patientansvarig läkare (PAL). Sekretesslagen (1980:100)Sekretesslagen handlar om regler för sjukvårdspersonal när det gäller tystnadsplikt och sekretess. Huvudregeln i Sekretesslagen innebär att det gäller sekretess för uppgifter om patientens hälsotillstånd och/eller andra personliga förhållanden så att ingen obehörig får kännedom om patientens personliga förhållanden. Vårdas patienten inneliggande enligt HSL får inga uppgifter lämnas ut utan patientens samtycke. Som vårdpersonal får du alltså inte uppge att patienten finns på avdelningen. Är patienten inlagd enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) är det inte sekretessbelagt att uppge att patienten finns på avdelningen, men inga uppgifter som rör behandlingen eller patientens tillstånd får lämnas ut. Om inte patienten/Din anhörig vill att Du ska vara delaktig och få information kring dennes behandling hindrar dock inte sekretessen att Du kan lämna information till personal. Undantag för sekretess gäller om personen begått ett brott som kan ge minst upp till två års fängelse. Patientdatalagen (2008:355)Lagen handlar om hur Din patientjournal och uppgifterna i den ska hanteras. Som patient kan Du begära att få ta del av Din journal varefter överläkaren beslutar om detta. Lagen handlar också om vårdgivarens skyldighet att föra journal samt att obehöriga ej har tillgång till journalen. Socialtjänstlagen, SoL, (2001:453)Varje kommuns socialtjänst ska verka för att människor som av psykiska skäl möter svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. De ska medverka till att den enskilde får meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Förvaltningslagen (1986:223)Förvaltningslagen reglerar bland annat myndigheternas handläggning av ärenden, såsom ärenden enligt SoL och LSS, och deras serviceskyldighet gentemot medborgarna. Lagen innebär bland annat att varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndigheternas verksamhetsområde. Här anges också hur ärenden ska handläggas. Personuppgiftslagen, PuL (1998:204)Syftet med denna lag är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Den tar bland annat upp att Du som patient har rätt att få veta vilka uppgifter om Dig som finns i sjukvårdens olika register. Smittskyddslagen (1988:1472)Smittskyddslagen är till för att förhindra att smittsamma sjukdomar sprids. Som patient är Du skyldig att följa läkarens instruktioner gällande vård och behandling. Vapenlagen (1996:67)Är Du som anhörig orolig över att Din anhörig på grund av sin psykiska sjukdom inte är längre är lämplig att inneha vapen som denna tidigare haft tillstånd till, så kan Du som anhörig kontakta polismyndigheten där denne bor men även patientens läkare i psykiatriska vården. Dessutom är läkaren som ansvarar för den psykiatriska vården skyldig att till polisen anmäla om patienten bedöms olämplig att inneha skjutvapen. Körkortslagen (1998:488)Läkare är skyldiga att anmäla om han finner att någon av medicinska skäl är uppenbart olämplig att ha körkort. Omhändertagande av körkortet kan bli aktuellt om körkortshavaren till följd av sjukdom, skada eller dylikt saknar förutsättningar att köra ett körkortspliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt. Anmälan sker till Länsstyrelsen. Second opinion (1982:763 3a§)Second opinion eller en andra bedömning innebär att Du som patient har rätt till ytterligare en medicinsk bedömning av en specialist, vilket i princip gäller under följande förutsättningar:
|
|
