Forskning om schizofrenisjukdom

Några exempel på aktuell angelägen forskning om schizofrenisjukdom

• Förekomst av schizofreni i olika befolkningsgrupper (etniska minoriteter) och samband med migration (folkomflyttning)
• Förekomst av delsymtom till schizofreni (t.ex. rösthörande, vanföreställningar mm) i befolkningen hos individer utan schizofreni, för sjukdomsavgränsning
• Samband mellan specifika arvsanlag (varianter av gener) och olika aspekter av schizofreni
• Specifika hjärnförändringar och samband med sjukdomens uttrycksformer

Bakgrund

Schizofreniforskning har pågått sedan slutet av 1800-talet. Till att börja med identifierades sjukdomens karakteristika stegvis av pionjärer som Emil Kraepelin och Eugen Bleuler. Redan från början fanns misstanken att schizofreni inte är en enhetlig sjukdom, utan kanske förekommer olika varianter som ter sig olika och har olika prognos.

Under mitten av 1900-talet klarlades i upprepade studier att schizofreni hade en familjär koncentration och att ärftligheten hade stor betydelse för insjuknanderisk. Numera vet man från modern genetikforskning att flera olika riskgener i samverkan i allmänhet är avgörande för insjuknanderisk. En gammal men mycket aktuell frågeställning är att olika riskfaktorer (dvs. olika kombinationer av genvarianter) ger upphov till åtskilda varianter av schizofreni. Forskning har inte kunnat klarlägga att familjeförhållanden eller sociala faktorer i någon dominerande grad påverkar livstidsrisken för schizofreni, men möjligen kan omgivningshändelser ändå vara utlösande för insjuknande.

Länk

Aktuell forskning